De vanligaste strategierna som förekommer som medvetna aktiviteter i organisationer handlar om att ge struktur. Genom att göra fördelning i roller och beskriva vad den gör som innehar en viss roll genom exempelvis befattningsbeskrivningar, kan vara ett sätt att ge struktur över arbetsfördelning. Ett annat sätt är den organisatioriska strukturen i avdelningar och grupper.

En skolorganisation med 100 medarbetare är en ganska vanlig utgångspunkt. Men att jobba med 100 i en och samm grupp blir ohanterligt. Troligen delas skolan in i avdelningar som lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet, elevhälsan och servicegruppen. Varje grupp har sina lokaler och sina ansvar och samarbetar inbördes under ledning av en chef/bitr rektor. Cheferna utgör en ledningsgrupp som träffas regelbundet. En vanlig grundstruktur.

Ett annat sätt att jobba med struktur är skriftliga planer som utvärderas. Planerna innehåller kanske mål som styr verksamheten. Målen utvärderas och är de uppnådda kanske nya mål följer.

Kvalitetsarbete, är ett annat sätt att ge struktur. Även om det är en del av målstyrningen så är det en särskild strategi. Genom utvärdering tydliggörs det vad målen var, vad man gjorde och om man uppnådde och varför, i bästa fall.

Mötesstruktur kan också ingå i strukturella strategier. Man styr vilka som träffas och vad agendan är för varje möte och begränsar på så vis vad det är man ska prata om när man träffas, och vilka det är som pratar om det man ska prata om.

Här följer några fler exempel. Under varje rubrik skulle man kunna skapa hur många underrubriker som helst. Lite att fundera över.

• Ramar, ekonomiska och andra 
• Lagar och regleringar
• Mål och uppföljning
• Organisation
• Fysisk miljö, möblering,
• Planering av innehåll och procedurer
• Val av arbetsformer
• Tid, schema, grupperingar